danielshelemay

                                         
Om jag sluter ögon så kommer dom uppenbara sig, ansiktena, de förvridna tomma gallskrikandes ansiktena som jag räds så fruktansvärt, försöker se ut genom vindrutan, ut i natten i stället. Lyckstolparna susar förbi i något som jag uppskattar vara snabbare än ljuset hastighet, fascineras av att vi verkar köra så fort att vi dyker upp på exakt samma position som 10 sekunder innan, om och om igen. Hon som sitter bredvid mig har ingen aning, hon anar heller inte nått, jag har lyckats med att inte avslöja mina avsikter under en anstädigt lång tid. För eller senare kommer hon dock få nys, och då åker första hjälpen lådan fram i form av om möjligt ännu mer kaos och jag flyr igen, ut över fälten av dåliga bortförklaringar och självömkan, haha jag är en ganska feg person egentligen, patetiskt, -jag ska slita hjärtat ur dig din jävel! hör jag någon säga, inbillning, KLONK! -va i helvete var det där!? hostar jag ur mig, VAD I HELVETE VAR DET DÄR!? -Ehh, shit! jag tror precis vi körde över någon...

Och nys fick hon, som tur är hade jag hela tiden inbillat mig henne, hon var inte sann, eller i alla fall min syn på henne. Man kan inbilla sig mycket innan korten läggs på bordet, när jag gjorde det, lämnade av henne och körde hem så slöt jag ögonen vid första bästa rödljus och väntade in desperationen och smärtan, den uteblev. Tvärt om så blev jag bara mer medveten om vad som pågått och vad jag skulle göra för att gå vidare. Rivstart, vita små streck blev till långa vid sidan av vägen, jag måste bara få känna det, jag stannade bilen och klev ut, skog på båda sidor, längre ner på en sidoväg såg jag hur en stig ledde vidare ner för en backe, rullgrus, kallt blött gräs, fick upp farten och innan jag hann lokalisera balansen låg jag raklång i luften, -Åh nej...!

Och när man minst anar det så slår det till, när man som minst behöver det så dyker det upp och vänder upp och ner på vardagen, det var länge sen nu, jag trodde kanske att det var ett kaptiel, en bok som jag slagit igen för länge sen, det sägs att man inte ska "judge the book by it's cover", vilket jag som oftast gör i liknande situaitoner, inte dn här gången, och se vad fan det tog mig.....